Namnsdags-update

Jag känner bara att jag måste förklara omfattningen av den här dagen för er:

Idag firar vi:

Björn (mig)
Björns pappa Ulf
Björns ingifta farbror Lennart
Elins svenska/engelsk-lärare från gymnasiet
Leonard Cohen (sångaren)
Leonard Nimoy (alias Mr. Spock)
Lennart "Hoa-hoa" Dahlgren (Tyngdlyftare, krögare, TV-profil)
Lennart Hyland (TV-profilen)
Lennart Nilsson (Fotografen)

... och många fler!

Grattis till alla oss!

Idag har jag namnsdag!

...för jag heter Lennart i andranamn!

Grattis till mig!

Grattis till min pappa!

Grattis till Leonard Cohen också!


Mer om namnsdagen ikväll.

Jag och ICA och vår relation till varandra

Idag har jag handlat på ICA MAXI Birsta igen (som för övrigt är Sveriges 3:e billigaste mataffär, jodå).

Och precis som jag sagt förut; där finns en massa roliga saker.

Men innan vi kommer till ICA MAXI vill jag bara göra er uppmärksamma på hur varmt det har varit här idag.

– Det har varit över 20 grader i solen!!!

Då ser det ut såhär genom min mobiltelefon:




Nu kan vi gå vidare till ICA...!

Där hittade jag en stor pall med multivitamin-dryck, inget annat än tyska Mr Max.



Vem i hela friden köper 5,25 LITER multivitamin-dryck?!!! Det får ju inte ens plats i kylskåpet!

Fast det är klart, jag tittade inte närmare på priset. Det kan ju ha varit ett jättekap, vem vet.


Och till sist vill jag avsluta med en nyhet om min nästan-favorit-TV-meterolog (på förstaplats står självklart SVT:s Per Stenborg) Pererik Åberg som nu har klippt sig och lagt glasögonen på hyllan.
Han har med andra ord blivit en stilikon / väderhunk.



Grattis, Pererik!






"Ingen riktig post!!!"

Förresten... Brevbäraren kom med posten NU!

Klockan är nästan halv tre.

Det är ingen riktig post!

The Update...

Hejsan.

Det var längesen jag skrev, så nu är det VERKLIGEN på tiden!

Jag är tillbaka i Sundsvall efter en underbar långhelg i björkarnas stad tillsammans med min girlfriend extra-ordinare.
Vi såg TVÅ filmer på bio. Sara har nämligen vunnit ett (rejält) gäng biobiljetter!

På torsdagen såg vi Mamma Mia (som var jättekul och innehåller en Pierce Brosnan som sjunger märkligt) och på lördagen såg vi Batman - The Dark Knight (som var jättespännande och väldigt bra och innehåller en fantastiskt spelad Joker).


Innan The Dark Knight började visade man en stor grön psykadelisk blobba.


I går var jag och de vanliga dårarna från Bildjour -06 ute och gick runt stigarna på Södra Berget.

Jag tog lite bilder men orkar inte hämta kameran just nu... Kanske nån annan gång?
(Om ni kollar på de bloggar jag länkat till så är det inte omöjligt att det finns bilder där!)


Precis innan jag satte mig här så städade jag lägenheten riktigt ordentligt så att det är fint till helgen då Sara kommer hit!
Då ska vi shoppa här i Norrlands shopping-Mekka och bränna hela studiemedlet.

Eller inte riktigt kanske...


Vi hörs!

I en digital värld som denna...

Visst är "denna" ett fult ord?

Hej!

Jag hade lite dålig samvete över att jag inte bloggat på ett tag, plus att jag hade jättetråkigt hemma i Sundsvall.

– Så jag AKTIVERADE MIG och samlade ihop hela min samling analoga kameror (lite roligt i en digital värld som denna).



Från vänster:

  1. Pontiac Paris eller Bloc-Métal 41, bälgkamera (tillverkad år 1941 av M.F.A.P. (Manufacture Francaise d'Appareils Photo) i Frankrike.
    Använder 6x9-film, 1:4.5 / 105 mm-objektv
    (Köp en själv!)

  2. Polaroid 1000 Land Camera - Polaroidkamera med Polatronic 1-blixt
    (Köp en själv!)

  3. Rolleicord II c
    Zeiss Jena Triotar 4,5/75 mm
    Compur 1-300-slutare
    Tillverkades 1939-49.
    Finns även läderväska till.
    (Köp en själv!)

  4. (Överst i bakgrunden) Minolta Dynax 7xi med AF Zoom xi 28-105 mm och AF Zoom 75-300 mm

  5. Agfa Clack
    Tillverkades 1954-1956 i Münich, 6x9 cm bilder på standard 120-film.
    (Läs mer om den här spännande kameran!)

  6. Fujica 35 Auto-M, tillverkad 1962.
    Det här var den första kameran i världen som automatiskt bestämde både bländare och slutartid!
    Bländare 2.8 - 16. Väldigt fräck kamera som kommer med ett hårt läderfodral. Den här har jag faktiskt använt men har inte hunnit framkalla filmen än.
    (Köp en du med!)

  7. Kodac Six-20 Brownie C (samlingens senaste tillskott)
    En populär hemmakamera som tillverkades i England av Kodac Ltd. London 1946-1953.
    Använder 620-rullfilm och tar 2,25 x 3,25 " stora bilder.
    Mekanisk slutare, f11 objektiv, 100 mm.

  8. (längst fram) Soligor Ljusmätare

  9. Sekonic 8 (8mm filmkamera)
    Har inte kommit fram till så mycket mer om den här kameran! Köpte den för ett par år sedan och då låg den i en tillhörande väska med ett par rullar film (har inte vågat testa!) och ett Canon Hand Grip E E E.
    (den står för övrigt upp och ner på bilden, men det är det enda sättet är jag rädd!)


    Någon som vet mer?

Här är en något större bild (om ni klickar på den):



Jag har två till på gång - en spegelreflexkamera av något märke jag inte kommer ihåg just nu hemma i Alingsås och en äldre modell, kan vara en bälgkamera, som jag har slarvat bort. Den är nog antingen i Alingsås eller i Umeå. Ska kika på det.

Fy vad nördigt det blev nu!

Nu slutar vi.

What's the story morning glory

God morgon, god morgon
Hör fåglar sjunga glatt
God morgon, god morgon, i kör.


Jag vaknade sent idag... Då blir dagen faktiskt lite förstörd.

Ja ja. Vi hade i alla fall inte tur med vädret!


Molnen tornar upp sig över Sidsjön.

I eftermiddag ska vi hem till Elin och fika.

Vi hörs kanske ikväll?

// Björn

High Coast Roadtrip

Idag har vi bilat längs Höga Kusten!

Vi åkte från Sundsvall strax innan tio på morgonen och så här gick det till:



Vårt första stopp blev Höga Kusten-bron, strax norr om Härnösand.



Förutom en butik som sålde renskinn fanns där också en lekpark med flera konstiga karuseller och ett par klätterväggar. Sara kunde inte låta bli att ge det ett försök.

Efter bron fortsatte vi norrut och gjorde en avstickare ut till havet. Rotsidan hette platsen och det var något slags naturreservat. Det var en bit från Kramfors förstod jag det som.

Så här såg i alla fall havet ut:



Det var ju egentligen mest vatten.



Vi satte oss i solen och fikade. På bilden ser vi (fr. v.) Sara Ä, Elin, Sara P och Frida. Det är jag som står bakom kameran, så jag syns inte.



Fridas schweiziska rumskompis hade bakat chokladmuffins med vit choklad i och Frida och Elin hade bakat bullar några dagar tidigare. I bakgrunden syns en fotograf, närmare bestämt Sara.



Nämde jag att hon var fotograf?



Ja, vi var faktiskt fem fotografer. Då förstår ni...



Sen bestämde vi oss för att gå en sväng och fotografera den vackra miljön.



Medan vissa ägnade sig åt att fotografera folk som hoppade upp i luften bestämde jag mig för att plåta lite oskarpa bilder.



När vi tröttnat på havet bestämde vi oss för att åka till Ullånger för att insupa miljön från där min mor bott i tidiga år och köpa tunnbröd på fabriken som finns där. Sedan begav vi oss ytterligare en bit norrut för att bestiga Skuleberget.



Först tänkte vi ta linbanan, men det visade sig att den var stängd sedan den sista augusti. Skit också.

När vi satte oss ner för att bestämma oss för vad vi skulle ta oss till, kom den här krabaten krypandes:



Tillslut så bestämde vi oss för att bestiga berget till fot. Så blev det också.



Det var bara 400 meter att klättra, men det var riktigt brant och kändes som minst det dubbla.



På berget fanns det gott om svamp. Sara och Sara plockade på sig en del kantareller och jag plåtade lite olika svampar. De här skulle jag dock inte äta.



Väl uppe vid en grotta som var insprängd (tror jag i alla fall) i berget stannade vi och beundrade den fina utsikten. Sen vände vi om och började den mödosamma vandringen neråt.

En glass med 20% rabatt senare var det dags att åka hem igen.

På vägen hem stannade vi på McDonalds i Härnösand för att få i oss något i magen. Jag fick mycket peppar på min QP.



Det var väl spännande?

Imorn är jag ledig från skolan igen. Då får vi se vad jag hittar på för spännande saker!

// Björn

Klippa och klistra

På vägen hem från Nacksta i kväll fick jag syn på det här:



Nog för att man kan använda gaffa-tejp till mycket...

MTV var bättre förr!



Jag säger bara det.

(som ni säkert listat ut så har jag inte städat förrådet idag heller)

Vi gör det väl en annan dag

Frida hade inte sovit någonting i natt, så vi ska hälsa på henne en annan dag istället!

Jag får helt enkelt hitta på något annat idag. Förrådet behöver ju städas... Eller ska jag kanske skjuta upp det några dagar till?

Troligtvis.

Enter Sandman...

Nu ska jag sova.

Men imorgon (eller i morgon, som det heter på TT-språk) blir en spännande dag!

Då ska vi till Frida, som numera bor i ett litet hus vid skogens slut utanför Njurunda. Helt galet.
Vem vet vilka äventyr vi kommer att råka ut för?

Läs då!

Not my cup of coffee

Idag var jag och handlade på ICA MAXI.

Där finns det en väldigt massa olika saker, vissa mer spännande än andra.

Och jag vill inte vara den som pekar och baktalar folk. Så jag tänker inte säga något om nästa bild. Ni får helt enkelt fatta er egen uppfattning - kolla här:




There you have it.

När jag svängde runt ett hörn stod jag plötsligt ansikte mot ansikte med en medelålders dam som stod bakom ett bord och serverade kaffe. Innan jag hann reagera mötte hon min blick.
– Får det lov att vara lite kaffe?
– Ja, jo, jag kan väl ta en kopp, sa jag, snäll som jag är.

Det fanns många olika sorter att välja på. Efter ett kort övervägande valde jag Nescafé Lyx, mellanrost.
– Ett bra val. Det här kaffet är speciellt framställt för skandinaver, sa damen och hällde upp kaffet i en pappersmugg.

Än en gång - jag vill inte vara den som klagar på gratis kaffe, men två saker är väldigt fel här:

1. När man blir bjuden på smakprov i en mataffär brukar det oftast vara en liten bit av något som går fort att äta. En kopp alldeles nykokat kaffe kan man inte dricka upp direkt, det är för varmt. Följdelaktigen blir man tvungen att bära omkring på en full kopp kaffe samtidigt som man ska försöka handla vidare. Det är inte så lätt om man också bär på en korg, som jag gjorde.

2. Om man ändå ska envisas med att servera kaffe i en mataffär ska man inte servera det i tunna pappersmuggar. Jag gick runt utan lediga händer och brände mig på en pappersmugg medan jag väntade på att kaffet skulle svalna.



"Världens mest populära kaffe", må så vara. Men Världens bästa idé? Knappast.

Vi ses imorn!
(Åh, så jobbigt nu måste jag ju skriva imorn........)

Skoldag nummer TVÅ

Ikväll var jag hos min bror med familj i Timrå. Det var trevligt som vanligt!

I skolan hade vi en lagom flummig föreläsning om teori och uppsatser och sådant. Ganska intressant till och från och vår lärare är väldigt karismatisk, men ibland så kan det vara svårt att höra vad hon säger för när hon blir uppspelt så mumlar hon. Imorn efter föreläsningen ska jag och Elin sätta oss och brainstorma om vår uppsats frågeställning. Hur det går får vi väl se...!

Fy vad jag är tråkig idag. Har ju inget intressant att skriva om!

En kul fundering som slog mig när jag bar hem matkassar i tisdags förmiddag:
Vilken tur att man har TVÅ armar! En av kassarna var en aning tyngre än den andra och när jag blev trött i armen bytte jag bara arm, smart som jag är. Och då slog det mig - det skulle vara fruktansvärt opraktiskt att bara ha EN arm. Ändå tar vi det för givet att ha två armar!

Usch.

Här är en gammal bild på min bror Lars och en staty av en jättelång dansk.
Mycket nöje.



Imorn ska jag vara roligare, jag lovar.

Läs då!


// Björn

Another day in paradise



Idag är det fint väder i Sundsvall.

Snart ska jag laga mat och sedan förbereda mig för att gå till skolan.

Vi kanske hörs ikväll?


// Björn

Back in the S.U.N.D.S.V.A.L.L.

Efter en lång sommar och jobb på Västerbottens-Kuriren i Umeå är jag slutligen tillbaka i Sundsvall igen för att avsluta mina studier. Och vad passar då bättre än att

GET THE OLD BLOG UP AND RUNNING?!


Som ni säkert vet så bor jag uppe i skogen i Sundsvall i ett område som heter Fagerdal, som i sig ligger i ett område som heter Sidsjö. När jag lämnade Sundsvall i februari för att praktisera och sedan jobba i Umeå var Fagerdal nästan helt avbefolkat. Nu myllrar det av liv. Studenter i alla fönster man kan se och folk som rör på sig i trappuppgångarna. Trevligt, visserligen, men samtidigt så förstör det ju lite av det speciella med området. Vi få eldsjälar som bodde kvar kände oss som hjältar när vi tog oss upp för den långa Sidsjöbacken varje dag. Nu har det blivit mainstream.


Fagerdal påvägen hem på eftermiddagen (mobilen är din vän).

Jag och mina klasskamrater (märker ni hur jag ständigt återkommer till Sovjet?) har precis blivit introducerade till teoridelen av vår C-uppsats vi ska tillbringa hela hösten med att skriva. Temat är Gamla yrkesroller i en ny medievärld. Spännande.

Jag ska i alla fall försöka skriva så ofta jag kan! Så fort jag kommer på något och får tillfälle.

Rock n' roll.

Sincerly,
Björn

RSS 2.0